I sommar har jag mest hängt med min familj och släkt och de närmsta vännerna och inte träffat så många nya människor, men ibland händer det att jag möter någon ny person (det kan vara var som helst; på bussen, i mataffären, på en fest eller i ett jobbsammanhang) som får mig att reflektera lite extra över något i mitt eget liv. Mötet kan förstärka en känsla eller riktning jag har, eller tvärtom några gånger helt rubba en föreställning om något (spännande när det händer:)).

Ibland är det väldigt tydligt och konkret, medan andra gånger bara en vag känsla av eftertanke. Hursomhelst så blir vi alla påverkade av varandra, även i de kortaste möten, och ibland blir vi extra påverkade om vi är mottagliga för det just då.

Jag har insett att alla mina böcker har en sak tydligt gemensamt, nämligen just möten människor emellan och hur de påverkar på olika sätt. Alldeles i dagarna kommer min nya roman Fönsterplats 14 A att skickas iväg för tryck. Den boken är en i övrigt ny genre för mig – finstämd feelgood i kortformat, som man kan beskriva den i korta ordalag. Och dessutom är den illustrerad, vilket inte tillhör vanligheterna i vuxenlitteratur. Så det blir mycket spännande att se hur den berättelsen kommer att tas emot.

Den handlar hursomhelst om Hugo och om Angela som hamnar på sätena bredvid varandra på ett flyg på väg till Bologna. De två är så där olika som två människor kan tänkas vara, i alla fall så som det verkar. De börjar samtala med varandra och den här resan slutar inte alls så som den var tänkt för någon av dem.
Mer än så tänker jag inte avslöja.:)